Vad kommer härnäst för sakernas internet?

 

Suddiga gränser... Vem bestämmer? Vi eller internet?

Först var det portabelt, sedan blev det bärbart. Nu kan det intas och implanteras i kroppen ... Vad kommer härnäst för sakernas internet?

 

Sakernas internet (IoT) omvandlar vardagliga föremål i vår omgivning till ett informationsekosystem som snabbt förändrar hur vi lever våra liv. Sakernas internet digitaliserar dagligen allt fler objekt, från kylskåp och bilar till parkeringsplatser och hus. Ett exempel är våra hem som snart skulle kunna spåra allt vi gör dagligen, från att låsa och låsa upp ytterdörren till att automatiskt beställa matvaror när kylskåpet är tomt.

Om vi vill ha eller är redo för den här nya nivån av automatisering är en annan fråga. Det kommer dock inte dröja länge innan den är normen och en ny teknikevolution återigen förändrar våra liv till något annat än det vi känner till.

I videon, artikeln och informationsgrafiken nedan utforskas hur IoT-enheter påverkar människan. Kan de verkligen förändra hur vi interagerar med varandra? Kommer de verkligen att skydda oss eller öppnar de upp för nya problem med vår rätt till privatliv? Hur kan tester i 3DEXPERIENCE-plattformen hjälpa företag som skapar dessa innovativa enheter att bättre förstå alla tänkbara scenarier och situationer som inte inträffat tidigare innan vi använder produkterna i våra liv?

Kan vi lita på att sakernas internet skyddar oss?

Inom nästa årtionde kan internet koppla ihop så många som 200 miljarder saker– och inte bara maskiner som bilar och hushållsmaskiner, utan allt som kan rymma en krets eller givare, inklusive människor. De här enheterna, som gemensamt kallas för sakernas internet, bör göra våra liv enklare, till och med hälsosammare, men kan vi lita på att de tar hand om oss?

Klockan är 06.00 måndagen den 1 oktober 2025. Enheten på din vrist känner av att du vaknar till och skickar ett meddelande till kaffebryggaren om att börja brygga kaffe. Du skjuter upp kaffedrickandet och springer en runda istället. Medan du trampar mark känner givarna i dina öronsnäckor av ett oregelbundet hjärtslag. Enheten skickar en EKG- avläsning till en kardiolog. Han ser att arytmin bara är harmlösa ektopiska slag och bestämmer sig för att inte vidta några åtgärder. Väl hemma dricker du ditt välförtjänta kaffe och lägger den tomma koppen i diskmaskinen. Diskmaskinen är nu full så den börjar köra en diskcykel. En givare känner av att maskinen behöver service. Den bokar ett möte med en tekniker och lägger in datumet i din kalender där du senare bekräftar det.

 

För ett par årtionden sedan var diskmaskiner en av de vanligaste orsakerna till husbränder.Men inte längre. Sakernas internet (IoT), enheter anslutna till varandra via internet, har gjort världen oändligt mycket säkrare. Från självkörande bilar till smarta tabletter som mäter vår hälsa inifrån – internet år 2025 har blivit en övervakare av vår säkerhet och hälsa.

Men var det klokt att överlämna ansvaret för uppgifter som att köra eller administrera läkemedel till en enhet? Ett ansvar som vi en gång hade själva.

Sakernas internt (IoT) kommer att påverka hur vi interagerar omvärlden. Vad kan det få för effekter på säkerhet och etik när anslutna enheter kan anpassa sig alltmer efter våra specifika behov och önskemål? Med 3DEXPERIENCE®-plattformen från Dassault Systèmes kan användare simulera IoT-enheter i en virtuell miljö för att upptäcka alla tänkbara scenarier innan vi använder produkterna i våra liv.

Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE-företaget

Bara början

Det här scenariot kan låta långsökt, men fröna till en sådan utveckling har redan planterats.

Det sydkoreanska elektronikföretaget LG har utvecklat öronsnäckor som även fungerar som pulsmätare, och det israeliska telemedicinföretaget Aerotel Medical Systems är ett bland många företag som tillhandahåller teknik som kan överföra EKG-resultat i realtid till vårdinrättningar för utvärdering.

Den schweiziska läkemedelstillverkaren Novartis arbetar tillsammans med det digitala läkemedelsföretaget Proteus Digital Health med att ta fram tabletter med inbäddade mikrokretsar som kan fastställa om patienten har tagit sina läkemedel. De finns även smarta tabletter på marknaden med inbyggda kameror och olika givare för mätning av pH-nivåer, blodtryck och temperaturer i magen.

Även om självkörande bilar inte är tillgängliga för allmänheten riktigt än testar de flesta biltillverkare sina fordon utförligt både på allmänna vägar och i avskärmade områden. Elon Musk, Teslas grundare och VD, vill att självgående fordon ska bli standarden år 2020, samma år som Google väntas färdigställa sina självkörande bilar.

Under de sex senaste åren har Googles fordon varit inblandade i ”11 mindre olyckor (lätta skador, inga personskador) efter att ha kört i 2,7 miljoner km”, säger projektets chef Chris Urmson och ”inte en enda gång orsakades olyckan av den självkörande bilen”.

Det finns tusentals fler IoT-enheter, från hjälmar till trådlösa mikrokretsimplantat som har konstruerats och konstrueras för att öka vår säkerhet. Men är vi naiva som tror att vi kan förlita oss på att en enhet kan skydda oss bättre än vad vi själva eller andra kan?

För Olivier Ribet, VD för Dassault Systèmes High Tech Industry är nyckelfrågan: ”Hur vet du när du kan låta [IOT-]enheter fatta besluten åt dig och när du inte kan det?”

Än så länge har alla dessa enheter explicit frågat dig ”Vill du att jag gör det här åt dig?”. Nu hör du i allt högre grad olika personer säga att vi inte ens ska ifrågasätta [att enheterna fattar besluten åt oss]”, lägger han till.

Om så är fallet måste vi vara säkra på att vi kan förlita oss på enheterna. Det är då tester får en avgörande betydelse. Med 3DEXPERIENCE-plattformen från Dassault Systèmes kan konstruktörer simulera vad som helst i en virtuell miljö, från en självkörande bil på motorvägen till en smart tablett i kroppen, för att förstå alla tänkbara scenarier och situationer som inte inträffat tidigare innan vi använder produkterna i våra liv.

Men kan vi verkligen vara säkra på att det finns andra risker även när en IoT-enhet visar sig vara helt säker?

Än så länge har alla [IoT-]enheter explicit frågat dig ”Vill du att jag gör det här åt dig?”. Nu hör du i allt högre grad olika personer säga att vi inte ens ska ifrågasätta [att enheterna fattar besluten åt oss].

Olivier Ribet VD för High Tech på Dassault Systèmes

Den mörka sidan

Ett hälsosammare och säkrare liv låter bra men som vi vet kan datorer hackas. När kriminella lyckas ta sig genom antivirusprogram kan de löpa amok med våra datorer och mobila enheter, få tillgång till bankkonton, stjäla information och muta personer. Ingen dör dock avsiktligt. Så tänk om framtidens hackare kunde få tillgång till det inbäddade systemet för administration av läkemedel i din kropp och ge dig en dödlig dos mediciner? Eller tänk om de kunde ta över ratten i din bil när du kör på motorvägen? Vad händer om de ändrar maxgränsen för strålningsexponering i en datortomograf?

Pacemakers, datoriserade insulinpumpar, defibrillatorer, babymonitorer, webbkameror, fitnessmätare och smarta toaletter har alla hunnit bli hackade. De flesta fallen har snarare varit demonstrationer av hackarnas skicklighet än handlingar med ont uppsåt. Det är dock bevis på att det går.

En studie från HP fann att tre fjärdedelar av alla IoT-enheter är sårbara för hackerattacker. När det handlar om IoT-hemsystem där många enheter kommunicerar med varandra och fattar beslut om hur huset ska skötas är en svag länk det enda som krävs för att hela systemet ska vara sårbart.

Överdrivet

”Teoretiskt kan IoT-enheter attackeras i relativt hög grad eftersom deras säkerhet ofta inte är särskilt bra”, säger Kris Flautner, chef för IoT-verksamheten på säkerhetsfirman ARM. ”Men samtidigt måste du känna till en hel del om de här enheterna och hur de är konfigurerade. Jag är personligen faktiskt inte säker på om hotet [från hackare] ökar eller minskar.” Rob Ragan, senior partner på säkerhetskonsultfirman Bishop Fox, håller med om att risken för att hackare tar sig in i IoT-system är överdriven. ”Folk är rädda för att om de har ett internetanslutet hemsäkerhetssystem så kommer ett gäng cyberkriminella mästertjuvar att gå genom kvarteret hus för hus, avaktivera alla säkerhetslarm och stjäla deras egendom”, säger han. ”Jag tror inte att det är ett realistiskt scenario eftersom det inte sker särskilt ofta nu, trots att många hem skyddas av avancerade enheter.”

Som med all ny teknik finns det alltid en risk. Ragan säger att han välkomnar de här enheterna även om han som säkerhetskonsult är väl insatt i de faror och risker de medför. Kapaciteten för sakernas internet att skydda oss beror i slutänden på dem som vill få ut det mesta av enheterna. ”Lika snabbt som tekniken utvecklas måste vi se till att människor utvecklas i takt med den, använder och interagerar med den samt behåller kontrollen över den”, säger Ribet. Det blir utan tvekan snart lättare att sova om natten med vetskapen att internet vakar över oss. Eller att vi vakar över den.

E-man

För professor Yuval Noah Harari från Hebrew University i Jerusalem kommer sammanfogningen av människa och maskin att vara ”den största evolutionen i biologins historia”.

”Jag tror att Homo sapiens sannolikt någon gång under de kommande 200 åren eller så kommer att uppgradera sig till någon slags gudomlig varelse, antingen genom biologisk eller genetisk manipulation eller genom utvecklingen av cyborger, delvis organiska, delvis oorganiska. Det kommer att vara den största evolutionen i biologins historia sedan livets uppkomst. Biologiskt sett har egentligen ingenting förändrats på fyra miljarder år. Men vi kommer att vara olika dagens människor lika mycket som schimpanser är olika oss nu.”

Men vilken roll kommer internet och alla dess enheter, ännu mindre och ännu närmre oss, att spela i den här stora evolutionen? Låt oss presentera E-man…

 

Obs! Videon, informationsgrafiken och artikeln publicerades först som en reklamkampanj på bbc.com och visades den 27 juni till 5 september 2014. De skapades av BBC-avdelningen Advertising Commercial Production i samarbete med Dassault Systèmes.